Ja, visst är den känslan otäck? Jag är livrädd. Jag är livrädd för den känslan. Just nu känner jag mej ensam, typ som om det inte finns ngn. Patetiskt inlägg, men va fan… Tyck det om du vill. Ibland, elr oftast när jag är med vänner, känner jag mej helt ensam. Helt ensam om tankar, vilket man oftast är, men ensam i den meningen att man inte kan berätta vad som far runt, runt, runt i huvvet på en. Oftast berättar jag inte saker för folk för jag är rädd för att de ska tycka att jag är fail, misslyckad… 

Nyår snart, knulla lugnt (y)