No shit, just nu bryter jag ihop över vad som. Så stabilt, njaa va..? Nääh. Jag vet inte vad som snurrar i mina tankar, allt o inget. Förvirrande… Blir osams med mamma totalt heeela tiden, ganska deprimerande. Men, när jag skriker oså, så känner jag mej inte som mej själv. I min värld är jag lugn o sansad, och allt sån. I verkligheten är jag inte det. Ja blir så jävla less på mej själv… Märker att även mamma blir det. Kanske mest därför jag blir less på mej själv, när jag får ngn familjemedlem att må dåligt. Det är en jobbig känsla…

 I morron (sitter faktiskt här natten till torsdag, då blire ju i morron som nyår är, eller hur?) blire lite fest. Ska köra klänningen som jag hade på julafton. Skor har jag inte den blekaste om! Ska bara försöka hitta dricka oxå, så blir kvällen kanon!